Hållbar utveckling

Under de senaste veckorna har vi problematiserat dagens situation kring livsmedelsproduktion och konsumtion och snabbt kunde vi konstatera att dagens situation gällande mat och jordbruk i världen är helt ohållbar och för en utveckling i rätt riktning krävs förändring på det problem som finns i nuläget. De främsta problemen är;

1. Hela världens befolkning har tillgång till mat men resurserna fördelas långt ifrån rättvist. I U-länderna svälter människor varje dag, medan en stor del av oss i västvärlden kan äta nästan vad vi vill och hur mycket vi vill.

2. I- länder utnyttjar U-länders kapacitet för odlingar och billiga arbetskraft, multinationella företag är endast ute efter att tjäna pengar och tar inte hänsyn till lokalbefolkningens hälsa eller traditioner. Heller inte konsumenternas hälsa, som sedan måste äta produkter med besprutningsmedel och andra farliga ämnen.

3. Miljögifter från jordbruket sprids i miljön och leder till förödande konsekvenser för natur, djur och växtliv.

4. Bristen på kunskap kring vad det innebär att köpa ekologisk och närodlat.

5. Skogsskövling och näringsfattigare jordar kommer leda till att odlingsbar mark blir sämre och detta leder till mindre skördar i framtiden. 

Hur ska vi nå hållbar utveckling om vi ser till ämnet mat och jordbruk?

Ekologiskt/ närodlat

På individnivå har konsumenterna ett viktigt och betydande ansvar. På grund av de negativa konsekvenserna som konventionell odling innebär har ekologisk odling och konsumtion stor betydelse för att nå en hållbar utveckling. Att som konsument ha förståelse över viktiga begrepp inom området och veta vad det innebär att välja det ekologiska och/eller närodlade alternativet när man handlar mat. Att välja ekologiskt är en uppåtgående trend och år 2014 ökade försäljningen av ekologiska varor i Sverige mest i världen. Det gäller att vi fortsätter i samma riktning och att även andra länder hakar på trenden! Att sprida kunskap, slå hål på myter och bortförklaringar kring att inte välja ekologiskt och/eller närodlade varor är viktigt för en sådan utveckling. Detta kan man göra med hjälp av exempelvis broschyrer och kampanjer, här har även matbutikerna ansvar att göra reklam och skylta för de ekologiska varorna framför de konventionella. I skolorna ska även barn lära sig om vad ekologiskt och närodlat har för fördelar och hur miljön påverkas av bekämpningsmedel och skogsskövling etc. för desto tidigare man lär sig och förstår att det är stor skillnad på bra respektive sämre varor ju tidigare kan man använda sina kunskaper. Om fler väljer det ekologiska alternativet kommer det långsiktigt leda till att butikerna måste utöka utbudet försäljningen ökar och ger mer vinst till de ekologiska odlingarna och gårdarna. Vilket medför att de ekologiska gårdarna får möjlighet att investera och effektivisera produktionen och i sin tur kunna sänka priserna. Om fler konsumenter köper närodlat gynnar det de lokala/regionala näringslivet. När de lokala böndernas försäljning går bra minskas importen från andra länder vilket minskar koldioxidutsläppen som är en mycket stor del av den globala uppvärmningen.

Närodlat ett samhällsproblem i Sverige idag: mjölkbönder 

Förra veckan sände uppdrag granskning en dokumentär om hur allt fler svenska mjölkbönder måste lägga ner sin produktion. Idag köper vi svenskar mejeriprodukter med mjölk från andra länder även fast vi inte vet om det? Väldigt höga siffror, mellan 40 och 80 procent visar att den utländska mjölken faktiskt prioriteras i våra svenska produkter. En anledning till detta är att dagens mjölkpris är detsamma som under 80-talet, medan exempelvis produktionspriser och transportpriser har ökat. Svenska mjölkbönder får konkurrens av den internationella marknaden vilket leder till att Sverige förlorar en mjölkbonde om dagen. Vi måste finna en förändring för att bevara våra svenska bönder! Varför skall vi importera en produkt som redan finns med bra kvalité i vårt land? Vi måste handla mer mejeriprodukter och andra livsmedel från svenska bönder. För att bönderna ska kunna producera det vi önskar med en bra kvalité måste vi även betala mer för produkten vi köper. Detta kommer leda till att producenterna får mer kapital för att utvinna en bra produkt, fler individer i samhället kommer att konsumera produkten och företaget, men främst bönderna kan expandera sin produktion. På TV4s nyhetssändning fredag 22 maj diskuterade dem att det borde synas på förpackningarna om mjölken kommer från Sverige. Folk skulle då se att produkten är svensk, och möjligtvis prioritera den framför andra men något dyrare varor. För att välja närodlat och främja våra svenska bönder är väldigt viktigt! 

Ekonomi, samhälle och miljö är det som värderas inom hållbar utveckling. Som vi tidigare har skrivit så måste vi konsumenter prioritera hur vi lägger upp vår ekonomi och vad vi handlar för produkter. Alla människor har inte råd att köpa ekologiska varor, men att prioritera bort onödiga varor för att betala några kronor mer för en rättvisemärkt produkt bör göras mer i samhället och sedan är det vissa varor som är viktigare än andra att köpa ekologiskt såsom mejeriprodukter, kött, kaffe, bananer och vindruvor. Hemköp, en av Sveriges största matkedjor annonserar varje vecka i sin tidning om ”veckans ekologiska varor” som är prissänkta, vilket gör att de som inte brukar köpa dessa varor ekologiska nu har chansen att göra de då det är billigare än vanligt. Alltså, att betala några kronor extra för en vara som förbättrar livet för många människor är väl förtjänt och bör göras så ofta man kan!

När man köper ekologiskt tar man även avstånd från bekämpningsmedel och konstgödsel samt stöder man inte de konventionella odlingar där multinationella företag tagit över marknaden. Arbetarna på dessa konventionella odlingar har ofta inga skyddsmasker och om de hade det skulle inte hälsan påverkas i samma utsträckning. Det borde vara ett måste att ha skyddsutrustning när man har direktkontakt med bekämpningsmedel och andra gifter. I många fall råder det brist på kunskap i u-länderna och arbetarna vet inte de risker som deras hårda arbete innebär. Globalt skulle det behöva införa strängare regler och hårdare straff där man utnyttjar u-ländernas resurser. Vinster får inte tas ut på arbetarnas och miljöns bekostnad!  

Lagar och regler när det gäller jordbruk och livsmedel i EU

 I dagens läge har man ganska stränga lagar när det gäller jordbruk och livsmedel i alla fall i Sverige då vi är ett välmående land som vill både förbättra miljön och befolkningens hälsa. Många bekämpningsmedel är sedan länge förbjudna i Sverige på grund av de mycket negativa konsekvenserna användningen leder till I många länder används fortfarande dessa bekämpningsmedel som anses vara akut giftigt flitigt, dessa gifter måste stoppas och för det krävs globala förbud.  EU har infört stränga lagar främst när det gäller det ekologiska jordbruket för att främja det ekologiska jordbruket och öka konsumenternas förtroende.  Lagarna innebär bland annat att det ekologiska jordbruket skyddar marken och den biologiska mångfalden och bidrar till ett bra djurskydd.  Idag köper vi ungefär 2 procent av de ekologiska varorna i EU och EU jobbar hårt för att efterfrågan på ekologiska varor ska öka[1].  

Ett framsteg i dagens samhälle när det gäller att bli mer medveten och dagens miljöproblem är att fler börjar förstå innebörden med att använda konstgödsel och bekämpningsmedel. Det gör att fler börjar bli medvetna om gifterna i de båda ämnena och vill därför införa strängare lagar när det gäller användningen av dessa ämnen.[2] I Sverige har lagstiftningen skärps när det gäller bekämpningsmedel  och Sveriges regering och riksdag har fastställt 16 miljö­kvali­tets­­mål, varav ett är Giftfri miljö. Idag driver Kemikalieinspektionen tillsammans med stiftelsen ”Håll Sverige rent” ett projekt för att skapa en giftfri miljö i samhället. Deras främsta uppgift är att förmedla kunskap om gifter och dess negativa miljöpåverkan och göra folk medvetna om problemet. De försöker även uppmuntra människor att lämna in oanvända mediciner då människor kan få i sig mediciner igenom att dricka vårt vanliga dricksvatten. Ämnet glyfosat har även hittats i vårt avloppsvatten då stora mängder av ämnet används i ogräsbekämpningsmedel. Förmodligen har människor hällt ut rester av bekämpningsmedlet i slasken som vi sedan får i oss genom vårt dricksvatten.[3]

 Idag har flera butiker slutat att sälja det giftiga bekämpningsmedlet och det är på grund av att flera har blivit mer upplysta om ämnet och förstår konsekvenserna av att använda bekämpningsmedel. För att få vara säker som konsument på att man köper bra och godkänt livsmedel så införde EU en myndighet som kallas för Efsa som ska säkra vårt livsmedel genom att ge rådgivning till EU:s institutioner och medlemsländer[4]. Konsumenterna ska bland annat kunna lita på att man inte blir sjuk av maten eller att det inte finns bekämpningsmedel i maten för att t.ex. förlänga hållbarheten eller förhöja smaken.

För att nå en hållbar utveckling krävs att myndigheter, forskare, jordbrukare och konsumenter tar sitt ansvar. Forskning på hur bekämpningsmedel påverkar långsiktigt och om det är farligt för oss människor att få i oss bekämpningsmedel måste fortsätta i större utsträckning. Det krävs även vidare forskning på kemikaliernas effekt eftersom idag finns endast kunskap från studier som baseras på att man undersökt ett ämne i taget vilket inte ger en korrekt bild av verkligheten eftersom det som oftast finns flera substanser i samma miljö och då kan kemikaliernas effekt ändras, den så kallade cocktaileffekten. 

Hur ska vi minska det höga matsvinnet?

“Den miljöpåverkan som maten ger upphov till under sin väg från jord till bord sker helt i onödan om maten ändå slängs i slutändan”[1]

Varje år kastas i snitt 81 kilo matavfall per person i Sverige och av det hade 35 procent kunnat ätas om man tagit hand om det. En studie visar att vi konsumenter står för hela två tredjedelar av matavfallet i Sverige och den vanligaste anledningen till att människor slänger maten är för att produkten har gått ut i datum menar 57 procent.  På individnivå kan vi konsumenter genom flera olika aspekter förändra dessa siffror under kommande tid. Många konsumenter menar att de slänger maten för att den har passerat bäst före datumet, men innan man gör det kan man titta, lukta och smaka på produkten eftersom det oftast inte är något fel på den om några dagar har passerat.[2]

En bäst före-dag är ett datum som rekommenderas från tillverkaren och som mycket ofta håller i flera dagar över tiden om det förvaras rätt. Rätt förvaring är i ett kylskåp med lämplig temperatur som rekommenderas vara 5 grader, men max 8. När en produkt är märkt med sista förbrukningsdagen ska man dock som konsument vara uppmärksam då det är känsliga produkter som kött och fisk som blir tilldelad denna märkning. Som konsument måste man alltså ta ett ansvar och inte dra förhastade slutsatser om att produkten är dålig när datumet har passerat. Samtidigt som detta måste berättas för konsumenterna i de miljöer där problemen uppstår, främst i mataffärer. Genom främst reklam och media kan samhället nå ut till alla individer för att dagens siffror skall minska. Samtidigt måste skolor utbilda elever om konsekvenserna av dessa höga siffror som leder till en sämre värld.

Som vi tidigare nämnt står konsumenterna för två tredjedelar av matsvinnet, men hur ser det ut inom jordbruket?[3] Det finns faktiskt ingen nedskriven data på hur mycket matsvinn som sker inom jordbruket och inom fiske. Frågan som diskuteras är vad som räknas som matavfall och vad som räknas som produktionsspill, vilket tolkas olika. Dock vet man att det faktiskt är en stor andel mat som inte används, även fast de skulle kunnat användas. Naturvårdsverket menar även att det är vi konsumenter som bidrar till en del stor av deras matavfall genom en ojämn eller låg efterfrågan, men även vädret är en faktor som inte kan styras som kan orsaka matavfall inom jordbruket.[4]

På en global nivå varieras detta väldigt mycket då tillgång till mat inte finns för alla människor. Många länder i världen lider av svält, medan de rikare länderna har problem med ett överflöd av mat. Detta globala problem är svårt att greppa och har alltid varit, men om kunskap finns hos de mer utvecklade länderna så kan vi minska matsvinnet och den mat som kastas i i-länderna kan stanna i u-länderna som producerar maten. 

Använda rätt förpackningar och källsortera dem

I ett tidigare inlägg har vi diskuterat vikten av att paketera varorna rätt och hur stor skillnad det faktiskt kan göra genom att använda den lämpligaste förpackningen. Paketering av varor måste ständigt förbättrats, men samtidigt måste man ta hänsyn till produkten som förpackningen innehåller då det inte får skadas eller förstöra produkten. Förpackningarnas utformning avgör hur mycket koldioxid som släpps ut under transporten av varan, därför måste vi ständigt förbättra förpackningar för att den ska nå sin optimalaste kapacitet. För att minska matsvinnet är utvecklingen av förpackningarna en lösning på detta problem. Tillverkar vi förpackningar där all mat kan användas, alltså att det går att få ut all mat från burken, tuben, flaskan osv. En annan lösning är även att tillverka förpackningar för alla individer i samhället. En vara som finns i flera olika storlekar är viktigt, då alla hushåll inte innehåller samma antal personer. Köper ett enmanshushåll en förpackning för fyra personer kan det ske att maten går ut i datum innan den har blivit uppäten. Slutligen är det viktigt att använda rätt miljövänligt material för att förpackningarna sedan ska gå att källsorteras och sedan återanvändas.  

---

[1]http://slangintematen.se/matsvinn_i_siffror/

[2]http://slangintematen.se/matsvinn_i_siffror/

[3]http://slangintematen.se/matsvinn_i_siffror/

[4]http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/Documents/publikationer6400/978-91-620-8694-7.pdf

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article20832522.ab