Hållbar utveckling

En stor del av världens befolkning, liksom du och jag äter oss mätta varje dag. Men samtidigt, på andra sidan jorden lever människor med sämre förutsättningar och knappt mat för dagen. Hur kommer detta sig, och kan vi finna en förändring för ett hållbarare samhälle med jordens resurser jämt fördelade?[1]

På vår jord produceras tillräckligt med mat för alla världens människor, men hur den fördelas är absurt. Majoriteten av oss i västvärlden har varje dag chansen att äta hur mycket och vad vi vill, medan befolkningen i de fattiga länderna inte har råd med mat, trots att tillgången finns.[2]

Nutidens utveckling gör att överkonsumtionen föröder våra ekosystem och en undersökning visar att hela 15 av 24 prövade ekosystem är på gång att utarmas, vilket bland annat jordbruket har bidragit till. Produktionen har ökat kraftigt med 30 procent de senaste 50 åren. För att få tillgång till mer odlingsmark används bland annat metoden skogsskövling. Utöver att produktionen av mat ökar sker som sagt negativa effekter i naturen. Skogsskövling förstör den biologiska mångfalden, vilket menas att djur och växter försvinner då skogarna gör det. För att göra den mindre näringsrika skogsmarken mer näringsfylld används gödsel och andra näringsämnen, som senare via fotosyntesen tas upp av växterna, som dem i sin tur sedan för ut igen via cellandning. De negativa med detta är att det inte sker naturligt och vid skövling av skog rubbas systemet då det inte längre finns några träd kan ta upp koldioxiden.[3]

Det är främst de fattiga länderna som står för odlingen av mat eftersom de har bra förutsättningar. Exempelvis, soltimmar, bevattning, temperatur och vind, vilket är viktigt för att nå en så bra kapacitet på odlingen som möjligt. Det är främst de geografiska läget och klimatet som är avgörande, men även i en ekonomisk aspekt är det billigare arbetskraft i de fattiga länderna. Med tanke på deras ekonomiska underlägsenhet har dem inte kapital för att köpa maten dem odlar, utan det är de rikare länderna som köper upp den. Alltså befinner sig maten hos de fattigare länderna, som inte har råd att betala för den och samtidigt är en stor del av dessa länder undernärda och stort behov av mat.[4]

Odlingsjordarna drabbas även negativt av klimatförändringarna genom jordförstöringar och jorderosion. I jorden finns naturliga mineraler som vid täta skördar försvinner via urlakning och NutriActiv menar att detta inte kan återges till jorden i rätt mängd genom konstgödsel, utan jordkvalitén försämras kontinuerligt. Detta drabbar även individer på en samhällsnivå, då maten som odlas innehåller en förminskad mängd av vitaminer och mineraler.[5] Konsekvenserna av att jordarnas mineralnivåer minskar är att mer skog huggs ner och fler växt- och djurarter försvinner för evigt. I en undersökning mellan 20års perioden 1980 och 2000 ser man att detta är den största orsaken till avskogning för alla världens kontinenter utöver Asien, men dock med en väldigt liten majoritet i Asien konkurrerar denna anledning.[6] I Sverige däremot drabbas inte odlingsmarkerna av utarmning då vi använder oss av konstgödsel som inte drabbar ekosystemen i vårt land, utan andra länder. Det är som sagt de fattiga länderna som främst blir drabbade även fast det är Afrika som tillverkar det konstgödsel som vi använder oss av i Sverige och fler länder i västvärlden.[7]

För att få ett mer hållbart samhälle måste det ske förändringar!

De kommande veckorna kommer vi även att tala om bland annat frihandel, internationell ekonomi inom ämnet, samt ytterligare fördjupning hur jordbruket påverkas av miljön?