En resa: från böna till kopp
Visste du att kaffe är den näst största handelsvaran i hela världen?
Visste du att enligt en undersökning av alla världens länder, dricks det näst mest kaffe i Sverige?
Visste du att kaffe är extremt besprutat och att det försämrar din hälsa och ditt välmående?[1]
Nu ska du få följa en resa, som du kanske tidigare inte vetat om. Det här är resan från en böna till det kanske mest självklara i din frukostkopp?
Kaffeframställningens process sker i många olika steg. Bären plockas från träden för hand, soltorkas eller läggs i blöt, sedan tvättas, rostas och mals det blivande kaffet samt paketeras. Denna process sker även vid olika platser och materialet skeppas därför runt.[2] När kaffet skeppas från ursprungslandet till exempelvis Europa tar det mellan 3 veckor och två månader och vidare från hamnen till försäljare används lastbilar för frakten.[3] Alice Bah Kuhnke tror att vi genom handel kan handla oss till en bättre värld med bättre livsvillkor, men mer om detta lite längre ner. 90 procent av klimatpåverkan och miljöpåverkan sker vid odlingen. Detta betyder att det är här som förbättringar måste ske! Man måste utbilda arbetarna i bättre metoder om hur man odlar, främst ekologiskt och i följd kommer detta även att bli mer ekonomiskt hållbart. Organisationen fairtrade anser att ”miljöhänsynen och den ekonomiska produktionen måste främjas”. Det är viktigt att kaffet smakar gott, för då ökar konsumtionen av varan och producenterna måste då producera mer. Så, utbildning leder som i många fall till en förbättring för alla inblandade parter. [4]
Enligt Roberto Angius och Carl Philip Leissner, studerande på KTH har efterfrågan på hållbarhet hos konsumenterna ökat den senaste tiden[5] och idag finns det kaffeodlingar i ungefär 50-60 av världens länder, främst i närheten av ekvatorn och några hundra meter över havet, då kaffeträden behöver mycket värme. De främsta exportländerna inom kaffe är: Vietnam, Colombia, Brasilien, Indien och Indonesien som står för 70 procent av produktens export.[6]
Över 20 miljoner människor livnär sig som kaffeodlare vilket gör att kaffehandeln har en stor ekonomisk och social betydelse i många u-länder.[7] Men hur ser deras rättigheter ut? Enligt Alice Bah Kuhnke, politiker och generalsekreterare för organisationen Rättvisemärkt, arbetar kaffeodlare mellan 12 och 14 timmar varje dag. I slutet av processen bevisas att producenternas löner inte täcker produktionskostnaderna för kaffet. Bah Kuhnke menar då att de som producerar kaffet måste betala för konsumenternas kaffe då de säljs för en lägre kostnad än vad kostnaden för produktionen slutligen landar på. De arbetar även i dåliga förhållanden utan försäkringar och rättigheter samt utsätts varje dag för skadliga kemikalier från besprutningen på kaffeväxterna, som leder till en dålig hälsa, även för konsumenterna. Hon menar även att vi som konsumenter i Sverige faktiskt kan göra en stor skillnad, med tanke på att vi faktiskt är ett av de länder som förbrukar mest kaffe. Hon argumenterar i UR:s radioprogram: Bildningsbyrån – hållbar utveckling för ”fairtrade”. Bah Kuhnke menar att vi som konsumenter kan bidra till en mer demokratisk process för dessa människor, en sak som är så självklart i Sverige men som verkligen behövs i många fler länder i världen. Med detta menar hon att kaffearbetarna får vara med att bestämma, vilket stärker deras familjer och främjar även till en mer rättvis handel i världen. I sin tur leder detta till att deras samhällen utvecklas, vilket det har gjort i bland annat Rwanda, menar deras utrikesminister Charles Murigande.[8]
Om man som konsument väljer att köpa fairtrade istället för vanligt kaffe måste man betala ungefär 15 kronor mer per kilo, tänk att något så enkelt kan förändra väldigt många liv! Som kaffeodlare arbetar man många timmar på fälten och ofta även med sina barn. Men genom att handla fairtrade tjänar kaffeproducenten tillräckligt mycket pengar för att försörja sin familj samt sätta sina barn i skolan för deras chans att utvecklas och utbilda sig. Detta bidrar i sin tur till motverkningen av barnarbete då kaffeodlarnas barn får en chans att ta del av en utbildning.[9]
Multinationella organisationen fairtrade finns i 20 länder och för att konsumenterna ska välja just denna produkt utförs noggranna kontroller så att produkten uppfyller de krav som krävs för ett rättvisemärkt märke. De tillägger även att kaffet de säljer ofta är ekologiskt, vilket har en stor potential att växa i världen. USAs kaffemarknad omsatte under året detta program producerades (2007) 10 miljarder dollar som även växte med en ökning med 10 procent om året. Det visades även att det var rättvisemärkt som växte mest. Europa låg under denna period lite efter USA. Alice Bah Kuhnke talar även om att handeln mellan fairtrade och kaffeodlarna sker utan mellanhänder, alltså direkt mellan organisationen och kooperativen som odlar kaffet. Detta gör att det blir lättare att styra ekonomin, när endast två parter är involverade i affären. Anledningen till att organisationen fairtrade väljer att samarbeta med mindre grupper av bönder (som arbetar i ett kooperativ) är för att de har en svårare chans att klara sig på världsmarknaden. Anledningen för detta är att många parter blir involverade i affären och kaffebönderna får inte rättvist kapital för produkten som levereras. Så om man som konsument väljer att handla fairtrade-produkter får producenterna de kapital dem förtjänar för den tillverkade produkten och även ett bättre liv med tillgång till rättvisare rättigheter. Genom ett genusperspektiv förbättrar organisationen fairtrade rättigheterna för kvinnorna inom kooperativen. Innan kaffeodlarna tillhörde en gemensam organisation som inte samarbetade, inträffade ofta stölder av kvinnornas kaffe. Men en kvinna som arbetar i ett kooperativ i Rwanda menar att när de arbetar som en enhet sker inga stölder och de tjänar även mer pengar.[10]
De som fördröjer utvecklingen för organisationer som bland annat fairtrade genom konsumenter är ekonomin, men även okunskapen i ämnet. Alla människor har inte tillräckligt mycket pengar för att handla ekologiska varor, men så finns det även många som prioriterar fel, för miljön och producenterna av dessa varor. Som kund borde man prioritera en ekologisk/rättvisemärkt vara, och om det behövs bortprioritera andra varor som inte är lika nödvändiga. Ska man köpa ett billigt kaffe och exempelvis en påse godis, som är dåligt för hälsan och kroppen och samtidigt veta att någon annan människa som lever otroligt mycket sämre än dig betalar denna vara åt dig? Naturligtvis har inte alla kapital för att handla alla varor ekologiskt, men prioriterar man rätt, tänker på andra människor och handlar något eller det mest nödvändiga varorna ekologiskt så gör det faktiskt en skillnad! Inte bara för dig som person, som inte behöver få i dig alla dessa bekämpningsmedel som många produkter idag innehåller, utan du gör en skillnad för andra människor som förenklar deras liv!
