Hållbar utveckling

Felicia Norberg, Frida Stjernfeldt & Johanna Haglund

Mejeriprodukter- mjölk/soja

Publicerad 2015-05-03 23:56:00 i Felicia Norberg,

Mejeriprodukter är en stor del av kosten för många och är en av våra främsta basvaror i Sverige. I Sverige dricker vi i genomsnitt ca 90 liter mjölk per person och år. Sedan 1991 har ekologisk mjölk gått att köpa i matbutikerna och mejeriprodukter är idag en av de bästa/viktigaste varor att byta till eko. På den listan finner vi även bananer, vindruvor, kaffe, potatis och kött.

Men varför är det just så viktigt att köpa ekologiska mejeriprodukter? Jo, för de extra kronorna bidrar man i Sverige till renare vatten och mindre gifter vilket gör att djur och växter trivs i miljön, men det gör också stor nytta på andra sidan jorden eftersom kossor på ekologiska gårdar inte får i sig hårt besprutat foder. [1]

Tillverkningsprocessen på ekologisk- och oekologisk mjölk är densamma, det som skiljer är hur mjölkproduktionen gått till alltså hur kossorna levt och hur kornas foder har odlats.[2] På det ekologiska gårdarna får korna foder i from av gräs och klöver som betas, torkas till hö eller konserveras till ensilage som är fritt från kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Detta eftersom bekämpningsmedel förorenar vårt grundvatten, hav och sjöar vilket även felaktig användning av konstgödsel gör att näringsämnen urlakas ur jorden och sprids i naturen och till sist hamnar i olika vatten. Bekämpningsmedel och konstgödsel bidrar även till att den biologiska mångfalden minskar då gifterna inte bara påverkar skadedjuren och ogräset utan också andra växter och djur som lever i närheten av dessa marker och behövs för en bra balans i naturen. Utan dessa medel stärks den biologiska mångfalden och ökar därför naturens förmåga att leverera ekosystemtjänster som t.ex. att maskar gör jorden näringsrik. På en ekologisk mjölkgård måste minst hälften av fodret odlas på egna åkrar, där gödsel från de egna kossorna sprids som en naturlig del. Ekokossor får vara utomhus mer än andra kor för att beta, få motion och frisk luft samt lever oftast sitt liv på samma gård.[3] 

I produktion som inte är ekologisk får korna ofta foder som innehåller koncentrerat protein från sojabönor som malts till sojamjöl som är en billig, proteinrik källa som får korna växa och producera mycket mjölk men det finns en betydande baksida.[4] Sverige importerar mycket soja främst från Brasilien och 90 % av den importen går till föda till kor, kycklingar och grisar.[5]

Sedan början av 2000-talet har efterfrågan på soja ökat kraftigt vilket har lett till att odlingen expanderat framförallt i Brasilien som är världens näst största sojaproducent. Där har en yta lika stor som England odlats upp efter år 2002. Det är den artrikaste savannen Cerradon och Amazonas regnskog som avskogats och situationen där är idag mycket allvarlig där arter, miljö och människor drabbats mycket hårt av detta.[6]

Denna odling är mycket skadlig för miljön och människan då sojaplantagerna är mycket hårt besprutade och ensidig. Mycket av bekämpningsmedlen läcker ut i vattendrag och på grund av gifterna har man sett att antalet cancerfall ökat för människorna som jobbar eller lever nära plantagerna. Skövlingen betyder även att ursprungsbefolkningen tvingas bort från sina marker och deras kultur hotas och befolkningens rättigheter har kränkts.[7] I Brasilien har multinationella företag tagit över marknaden och klassat ut små mjölkproducenter som tidigare framställde mjölk på ett betydligt mer miljövänligt sätt. Idag importerar EU soja och exporterar mejeriprodukter till Brasilien så på sidan av att framställningen inte är ekologisk transporteras även varorna långt.[8]

På dessa jordbruk i Brasilien förekommer även oacceptabla arbetsförhållanden som enligt Latinamerikagruppen (mänskliga rättigheter före vinstintressen) liknas med modernt slaveri där arbetsgivaren avsiktligt tar ut orimliga kostnader för boende, mat och arbetskläder vilket gör att arbetarna får stora skulder och tvingas stanna på plantagen till de höga skulderna betalats av.

I dagsläget strävar odlare i Brasilien att effektivisera jordbruket på den mark som finns och detta genom genmodifiering (GMO) som gör sojan resistent mot vissa växtgifter. Detta har lett till att GMO-fri soja blivit allt svårare att få tagit för Sojaimportörerna. I Sverige och flertalet andra länder är genmodifierade produkter inte tillåtet och en konsekvens av detta skulle kunna leda till att GMO-grödor blir mer tillåtet vilket är mycket negativt då det leder till cancer och missbildningar. [9] I januari 2014 publicerades en artikel med rubriken Arla trycker på för GMO-sojan som alltså vill importera denna soja trots all fruktansvärda konsekvenser. GMO debatten är ständigt aktuell.[10]Situationen kring sojan i Brasilien och oekologiskt djurfoder är helt ohållbar!

Sedan 1980 har mjölkkonsumtionen minskat med 30 % och idag sägs Sveriges mjölkbönder vara i kris och orsaken är bland annat överproduktion av mjölk runt om i världen som har lett till att priserna på mjölk sänkts och 25 % av intäkterna är borta. Det har lett till att många mjölkbönder tvingas sluta och att man inte längre vill ärva en mjölkgård. Grundproblemet är främst att mjölkproduktionen är dyr framförallt för den ekologiska bonden eftersom skördarna blir mindre och därför behövs större marker samt att ekologisk produktion kräver mer arbete än konventionell.

Dock har konsumenter i Sverige spritt via sociala medel att de mycket väl kan tänka att betala 1 krona extra för att stötta de svenska mjölkbönderna och säkra att de kan fortsätta producera mjölk i många år till eftersom man inte vill importera en sådan basvara.[11]

De jag tror folk glömmer är att andra mejeriprodukter importeras som exempelvis tysk hårdost, fransk yoghurt, eller kvarg. Vid tillverkning av svenska hårdostar går det åt ca 10 liter mjölk.[12] Man får alltså inte glömma den anonyma importen samt att det finns mejeriprodukter som inte produceras i Sverige och har därför transporterats en längre sträcka. Kvarg är ett exempel på det som på senare tid blivit mycket populärt.[13]

Mejeriprodukter är en så pass vanlig vara i våra hem både som näringsrik och enligt många god dryck, används till matlagning och gör produktion av andra mejeriprodukter möjlig. När man står där i affären är det lätt att plocka till sig en mjölk och  lägga i korgen. Men efter dessa infallsvinklar på vad det innebär att köpa oekologisk mjölk hoppas jag att ni alla ser till att det är ekologisk mjölk ni plockar från hyllan för att gynna den svenska livnäringen, naturen och mångfalden och kanske framför allt att ta avstånd från sojaodling. Därmed förhindras skogsskövlingen i Latinamerika samt att natur och människor förgiftas bara för att svenska boskap ska få billigt foder.[14]

 

 

Sojaplantage i Brasilien
 


Kommentarer

Postat av: Mio

Publicerad 2015-05-04 10:42:32

Väldigt intressant blogginlägg, bra skrivet!
Vet ni hur många som faktiskt väljer eko-mjölken före den icke ekologiska mjölken i Sverige?

Svar: Tack! vilken bra fråga! Enligt snabbasvar.se som 2013 sammanställde statistik för den svenska marknaden för ekologisk mat och dryck köper 50.9 % ekologisk mjölk. Enligt SCB (statisktiska centralbyrån) var andelen ekologisk försäljningen av mjölk, ost och ägg ca 7 %. //Felicia
matjordbruk.blogg.se

Postat av: Sarah

Publicerad 2015-05-04 13:41:29

Hej! Asbra och intressant inlägg! Undrar däremot om de negativa konsekvenserna av mejeriproduktionen? Dvs att vi idag får i oss allt för mycket och att det inte är bra för individen. Samt att även ekologiskt producerade mejeriprodukter inte betyder att djur har det bra, utan fortfarande lider av vår masskonsumtion, och att efterfrågan - som ni så bra tar upp - på mejeriprodukter innebär att mycket av naturens resurser, som skulle kunna gå till b.la. svältande människor, går till djuruppfödning? Är det inte bättre att minska mejeriproduktionen och konsumtionen? Eller skulle det sätta massa människor i konkurs?

Pöss! <3

Svar: Hej! Vad kul att du uppskattade inlägget! I Sverige har vi alltid fått höra att mjölk är nyttigt vilket det är eftersom det innehåller 18 av 22 näringsämnen som kroppen behöver och är viktiga för framförallt synen, skelettet och huden. Mjölk är även en bra proteinkälla och är därför mycket bra för barn som växer men har mindre betydelse för vuxna. Men som med det allra mesta finns även negativa konsekvenser och på senare år har vi sett flertal tidningsrubriker som menar att mjölk även har negativa effekter. Vad jag har läst angående detta är att det främst gäller de som dagligen dricker mjölk i mycket stora mängder (2 liter/dag). Dricker man mycket mjölk ökar risken att drabbas av vissa sjukdomar (diabetes typ 2) och är inte bra för hjärta och kärl framförallt har man sett en ökad risk för prostatacancer. Detta har man sett efter flera studier och undersökningar men det gäller som sagt stora mängder i många år.För ekologisk produktion krävs bra djurhållning och det finns särskilda krav som måste uppfyllas och djuren får inte oekologiskt foder men vi måste minska på konventionella mejeriprodukterna och det skulle vara hälsosamt för människor i fattiga länder. http://www.naringsriktliv.n.nu/mjolk
Mejeribranschen är redan mycket hotad, produktionen och försäljningen har minskat med 30 % sedan 1980 och än mer minskad produktion och konsumtion skulle göra att mjölkbönder försätts i en ännu större kris och priserna skulle behöva öka än mer. Jag tror personligen inte att minska mejeriproduktionen och konsumtionen är att satsa på däremot måste vi minska på konventionellt odlat foder. Mjölkproduktion är en naturlig del för kor och i lagom mängder är mejeriprodukter bra och nyttigt.
matjordbruk.blogg.se

Postat av: Anna Thessing

Publicerad 2015-05-05 10:42:09

Bra och nyanserat skrivet! Ekologisk mjölk är en bristvara och därför kan det vara svårt att få tag på ost och andra ekologisk mejerivaror -eller så är det dyrt! Men med konsumentmakt kan vi sänka priserna!
Sarah - jag tror att köttkonsumtionen är viktigare att minska på för miljön och mänskligheten än mejeriprodukter. Eller kan du komma med motargument?

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela